Publicerad i Enköpings-Posten den den 3 maj 2007

Vi sitter i en bubbelpool på hotellets tak och småpratar med en kille från Jemen som är datorimportör. Solen är på väg ner och vi har en fantastisk utsikt över Dubai. Killen från Jemen berättar med passion om hur vackert sitt land är. I flera år bodde han i USA och han berättar för oss om sina resor, men hela tiden återkommer han till sitt älskade hemland.

Försiktigt frågar jag honom om det politiska läget i landet och hur tryggt det är att resa i Jemen när man är västerlänning. Likt en mångårigt erfaren politiker lyckas han besvara min fråga utan att ge ett svar. Vi lyssnar intresserade och gör precis som han: ivrigt berättar vi om vårt underbara hemland. Däremot berättar vi både om de positiva och negativa aspekter av vårt stora lilla land i norden, kanske tack vare att vi är uppväxta i ett demokratiskt land med pressfrihet. När man möter människor från andra länder och kulturer är det oundvikligt att berätta om sitt hemland. Ökar kärleken för sitt fädernesland när man befinner sig utomlands? Är det därför idrottsstjärnor får tårar i ögonen när flaggan hissas och nationalsången spelas?

Jag är uppväxt i Holland och har bott i Sverige i drygt tio år. Att återkomma till marken där man växte upp är viktigt för själen. Här i Sverige kan jag längta efter doften av Nordsjön, smaken av holländsk ost och öl och att höra sitt modersmål som talas av allt och alla omkring sig. Men mitt riktiga hem är här på en gård utanför Bålsta. När jag sitter i bubbelpoolen i Dubai och berättar om mitt hem, så berättar jag om mitt Sverige. Nu när jag är tillbaka på gården njuter jag lite extra av utsikten och ser hur landskapet blir grönare för varje dag. Jag älskar att resa, och det är inte så att jag under resans gång längtar hem, men jag uppskattar vårt hem lite extra efter att ha varit ifrån den ett tag. Visst stämmer det, ordspråket hem ljuva hem!

Marloes Meijer